Bakgrunden till projektet är Lenas egen undersökning av psykisk ohälsa, särskilt agorafobi och narcissism. Agorafobin tar sig uttryck i verkens känsla av inneslutning och längtan efter trygghet, där vissa dockor närmast verkar gömma sig eller dra sig undan. Narcissismen gestaltas genom speglande ytor och överdrivet perfekta drag, där betraktaren konfronteras med frågan om var gränsen går mellan självupptagenhet och sårbarhet. Tillsammans bildar dessa teman en berättelse om människans försök att dölja sina svagheter bakom vackra fasader. Lena Svalling Ekdahls konstprojekt förenar hantverksskicklighet med existentiell reflektion, och resultatet är konst som både lockar och oroar.
